Are there more like me?
Igår bjöd Max in lite folk som han jobbar med och jag fick känna mig social för första gången sedan vi flyttat ner. Min gamla skoltyska fick även den lite övning, och så spanskan såklart. Tänk ifall jag hade vetat detta när jag satt där i skolbänken och tragglade tyska verb, hur mycket bättre hade jag inte blivit då? Vad frustrerande det måste vara att vara lärare i tyska, ett så aggressivt språk, med så (mestadels) ointresserade elever.
I vilket fall så ställde vi till med party efter att jag hittat en trevlig tjej som barnvakt. Hon kan både svenska, engelska och spanska, har bott i Sverige och nästan överallt. Perfekt och hur trevlig som helst, vilken lättnad. Dessutom blir hon inte så lätt irriterad över oljud. Mina ungar är mina älsklingar och väldigt väluppfostrade (ifall jag får säga det själv), men de bara älskar saker som låter. Ibland önskar jag nästan att jag vore döv på åtminstonde ena örat.
Tillbaka till partyt. Jag förundras över hur lätt jag kan få både vänner och ovänner. Det är iallafall inget konstigt att jag är hemmafru i den här delen av världen, som det är i Sverige, så den stötestenen slipper jag. Men vilka otroligt konservativa åsikter en del ska ha! Nej, jag kan inte hålla med om att relilgionsundervisningen i skolan bör öka för att ge barnen mer moral, jag anser ju själv att religionsundervningen kan vara nyttig ifall man får lära sig om ALLA religioner, men eftersom de förespråkar endast en religion så får vi ju snarare en moralsminskning. Ensidig fokusering på en religiös föreställning ger ett avskyvärt samhälle med människor som inte förstår skillnaden på kunskap och tro. Tror är något man gör innan man vet!
Oj, vilket raljerande det blev, jag får som sagt lätt ovänner... Jag träffade ändå en person som höll med mig, tänka sig och vi ska ut och äta lunch nu i nästa vecka. Det ska bli jättehärligt att äntligen få lite vuxna diskussioner och jag har ju dessutom hittat en trevlig barnvakt. Det tråkiga är att hon jag ska luncha med inte har några egna barn, så då känns det lite konstigt att kombinera. Det börjar kännas som om jag är ovanligt tidig med mitt liv, både barn, man och en resa runt jorden innan jag ens fyllt 30. Hon är lika gammal och är förlovad, borde jag också varit där, eller har jag bara bråttom?
I vilket fall så ställde vi till med party efter att jag hittat en trevlig tjej som barnvakt. Hon kan både svenska, engelska och spanska, har bott i Sverige och nästan överallt. Perfekt och hur trevlig som helst, vilken lättnad. Dessutom blir hon inte så lätt irriterad över oljud. Mina ungar är mina älsklingar och väldigt väluppfostrade (ifall jag får säga det själv), men de bara älskar saker som låter. Ibland önskar jag nästan att jag vore döv på åtminstonde ena örat.
Tillbaka till partyt. Jag förundras över hur lätt jag kan få både vänner och ovänner. Det är iallafall inget konstigt att jag är hemmafru i den här delen av världen, som det är i Sverige, så den stötestenen slipper jag. Men vilka otroligt konservativa åsikter en del ska ha! Nej, jag kan inte hålla med om att relilgionsundervisningen i skolan bör öka för att ge barnen mer moral, jag anser ju själv att religionsundervningen kan vara nyttig ifall man får lära sig om ALLA religioner, men eftersom de förespråkar endast en religion så får vi ju snarare en moralsminskning. Ensidig fokusering på en religiös föreställning ger ett avskyvärt samhälle med människor som inte förstår skillnaden på kunskap och tro. Tror är något man gör innan man vet!
Oj, vilket raljerande det blev, jag får som sagt lätt ovänner... Jag träffade ändå en person som höll med mig, tänka sig och vi ska ut och äta lunch nu i nästa vecka. Det ska bli jättehärligt att äntligen få lite vuxna diskussioner och jag har ju dessutom hittat en trevlig barnvakt. Det tråkiga är att hon jag ska luncha med inte har några egna barn, så då känns det lite konstigt att kombinera. Det börjar kännas som om jag är ovanligt tidig med mitt liv, både barn, man och en resa runt jorden innan jag ens fyllt 30. Hon är lika gammal och är förlovad, borde jag också varit där, eller har jag bara bråttom?
Kommentarer
Trackback
